Att anmäla sexualbrott
Hur går anmälan till och vad händer?
Sexualbrott är när någon utsätts för en sexuell handling mot sin vilja eller när den som utsätts är under 15 år.
Sexualbrott omfattar våldtäkt, grov våldtäkt, våldtäkt mot barn, sexuellt övergrepp, sexuellt utnyttjande, sexuellt ofredande, köp av sexuell tjänst, koppleri med flera. Den 1 juli 2018 ändrades lagstiftningen för sexualbrott. I den nya lagen betonas att sex ska vara frivilligt och den som har samlag med någon som inte deltar av fri vilja kan dömas för våldtäkt.
Den som utsatts för ett sexualbrott väntar ibland med att göra en anmälan. Alla anmälningar som gäller händelser före 1 juli 2018 utreds enligt den gamla lagstiftningen. Eftersom våldtäkt har en lång preskriptionstid kommer både den gamla och den nya lagstiftningen att finnas med under tid framöver.
1) Första steget
Den som nyligen har utsatts eller tror sig ha utsatts för ett sexualbrott kan söka sig till en akutavdelning eller vårdcentral. Personen behöver inte tänka att det måste ha förekommit våld, det räcker att det varit mot dennes vilja, under hot eller att den inte varit i tillstånd att ge sitt samtycke.
Den utsatta behöver inte göra en polisanmälan för att få vård. Däremot kan personen få hjälp och information om hur den går tillväga för att anmäla. När en person som blivit utsatt uppsöker vård görs en spårsäkring, oavsett om den vill anmäla eller inte. Spårsäkringen kan vara viktig som bevisning, även om en inte vill anmäla idag kan en ändra sig i framtiden.
Befinner den utsatta sig i Stockholm? Här finns information om Akutmottagning för våldtagna.
2) Polisanmälan
Vid pågående brott ring 112. Annars görs polisanmälan görs till polisen antingen på en polisstation eller genom att ringa 114 14. Det går bra att göra anmälan på antingen svenska eller engelska. Vill du göra anmälan på ett annat språk går det bra att fråga efter en tolk.
När polisen får anmälan bedömer de vilka möjligheter det finns att utreda det anmälda brottet. Den som utsatts ska också informeras om vilket stöd och hjälp som går att få, som målsägandebiträde, stödperson och vittnesstöd. Läs mer om dessa stöd längst ner på sidan.
Om polis eller åklagare kommer fram till att det går att utreda brottet startas en förundersökning. Om de beslutar att inte inleda en förundersökning beror det på att de inte tror att det går att klara upp brottet. Det betyder inte att ett brott inte har begåtts.
3) Förhör
Den som leder förundersökningen genomför förhör med den som blivit utsatt för brott, den som är misstänkt för brottet och eventuella vittnen. Under förhöret får den utsatta berätta vad som har hänt.
Praktisk information
Om den som anmält ett brott till exempel har lagt ut pengar eller förlorat inkomst för att kunna vara med vid förhöret finns det möjlighet att få ersättning från polisen. Det går också att begära skadestånd av gärningspersonen för de skador som uppstått i samband med brottet. Den som vill begära skadestånd bör säga till om det när polisen håller förhör. Åklagaren kan hjälpa till med vilket belopp som kan krävas.
Under förundersökningen kan polisen komma fram till att det inte har begåtts ett brott eller att det har begåtts ett brott men att det inte kommer gå att bevisa. I så fall läggs förundersökningen ner. I de fall utredarna bedömer att det inte finns några möjligheter att utreda brottet har den som anmält brottet rätt att få veta det.
Om ärendet läggs ner och den som anmält är missnöjd med beslutet kan den begära att ärendet prövas av åklagare. Om en förundersökning läggs ner på grund av att ett brott inte kommer att kunna bevisas, kan förundersökningen tas upp igen om nya uppgifter eller bevis kommer fram.
4) Åtal
När förundersökningen är klar fattar åklagaren beslut om att väcka åtal eller inte. Om åtal väcks innebär det att domstolen kommer att pröva målet vid en rättegång.
Om målsägande (den som har gjort anmälan och blivit utsatt för brottet) har angett att den vill bli underrättad om beslut har den rätt att få information både om brottet har klarats upp och någon person ska åtalas, om brottet har klarats upp utan att någon ska åtalas eller att utredningen avslutas utan att brottet har klarats upp. Den har då också rätt att få ta del av skälen till det fattade beslutet.
5) Rättegång och huvudförhandling
Om åklagaren väcker åtal prövas åtalet vid ett sammanträde i domstol. Det kallas för huvudförhandling. Har målsägande begärt skadestånd tas också det upp vid huvudförhandlingen. Under huvudförhandlingen ska åklagaren bevisa vad som har hänt.
Den målsägande får en kallelse till rättegången om den ska förhöras eller om den har begärt skadestånd. Den som får en kallelse måste komma till rättegången. Om personen inte kan komma till rättegången på grund av speciella omständigheter måste det meddelas till domstolen. Domstolen beslutar då om personen måste komma eller inte.
Vad händer under rättegången?
Domaren hälsar först alla välkomna och kontrollerar att samtliga finns på plats. Brottsoffret kallas under rättegången för målsägande och sitter bredvid åklagaren. Om den funderar över något kan den fråga åklagaren.
Åklagaren berättar hur den utsatta anser att brottet har gått till. Därefter får först den målsägande, sedan den tilltalande och slutligen eventuella vittnen berätta om händelsen.
Förhöret med målsägande spelas in med ljud och bild. Under förhöret får målsägande först med egna ord berätta vad som hänt. Därefter ställer åklagaren och den tilltalades försvarsadvokat frågor. Domarna kan också ställa kompletterande frågor.
Domstolen ska pröva om den tilltalade ska dömas för brottet utifrån det som kommer fram under rättegången. Förhören är därför detaljerade. Det är viktigt att som målsägande berätta så utförligt som möjligt om vad som hände, även om det kan kännas väldigt jobbigt.
Stängda dörrar
Rättegångar är för det mesta offentliga och det betyder att vem som helst får sitta med som åhörare. Om rättegången tar upp mycket känsliga saker, som vid sexualbrott, kan domstolen bestämma att bara vissa personer får stanna i rättssalen. Det kallas för att rättegången hålls bakom stängda dörrar.
Det kan vara svårt att som målsägande möta den tilltalade (gärningspersonen) under rättegången. Om målsägande tror att den inte kommer att kunna berätta allt när den tilltalade sitter i rättssalen är det viktigt att den meddelar det före rättegången. Det meddelar målsägande till domstolen, åklagaren eller målsägandebiträde. Domstolen kan då bestämma att den tilltalade ska följa förhöret med målsägande från ett annat rum.
Om målsägande är rädd för en åhörare kan domstolen bestämma att den personen ska gå ut under förhöret med målsägande. När målsägande inte förhörs kan målsägande få följa rättegången från ett annat rum.
Praktisk information
Målsägande har rätt att få ersättning för de kostnader den haft för att kunna vara med på rättegången. Efter rättegången kan målsägande begära ersättning i domstolens reception. Ersättning kan fås för resor. För förlorad arbetsinkomst kan en få ersättning upp till ett visst belopp.
6) Efter rättegången - Dom
Efter rättegången håller rätten en överläggning i enrum. Ibland kommer domen direkt efter överläggningen. Men ofta kan det ta upp till två veckor innan domen kommer och i vissa fall ännu längre. Domstolen berättar vilket datum domen meddelas. Den dagen går det bra att ringa alternativt maila domstolens kansli och få veta hur domstolen dömt. De som varit parter (målsägande/tilltalade) i målet får domen skickad till sig.
Om målsägande inte är nöjd med domen kan den överklaga till hovrätten. Information om hur det går till och vad som krävs finns i domen.
Stöd och hjälp
Den som anmäler ett brott ska få information om vilka myndigheter och organisationer som målsägande kan få hjälp och stöd ifrån. Här kan du läsa mer om myndigheter och organisationer som erbjuder hjälp till den som har utsatts.
Målsägandebiträde
Ett stort stöd vid en sexualbrottsanmälan är målsägandebiträdet. Ett målsägandebiträde är ett juridiskt biträde (advokat) som stödjer den utsatta genom hela den juridiska processen, utan kostnad. Målsäganden kan antingen kontakta en advokat innan den gör sin polisanmälan eller begära till polisen att ett målsägandebiträde utses innan första förhöret. Om en inte gör det så kommer tingsrätten att utse ett målsägandebiträde i samband med att polisen informerar om vilka rättigheter ett målsägande har.
Ett målsägandebiträde hjälper till och förbereder målsägande på vad som händer vid ett polisförhör, varför vissa frågor behöver ställas, går igenom utredningen när den klar, förbereder målsägande inför huvudförhandlingen (en huvudförhandling är den delen av rättegången då förhören sker), är med vid huvudförhandlingen och hjälper till med ett eventuellt överklagande.
Stödperson
Den som anmäler ett brott har i de flesta fall rätt att ta med sig en stödperson vid besök hos polisen. Målsägande bestämmer själv vem som ska vara stödperson. Det kan vara en vän, en tjänsteman från socialtjänsten eller någon från en brottsoffer- eller kvinnojour.
Vittnesstöd
Ett vittnesstöd är en person som har kunskaper om rättsväsendet. Vittnesstödet ska finnas till hands i domstolen för att ge allmän information och stöd till vittnen, men även till den som är målsägande, före och efter en huvudförhandling. Den som vill ha mer information om stöd till vittnen kan kontakta den tingsrätt eller hovrätt där rättegången ska hållas.
Brottsofferguiden (Brottsoffermyndigheten)
Brottsofferguiden vänder sig till den som blivit utsatt för brott och ger en överblick över vad som kan vara aktuellt i den situation som den utsatta befinner sig i. På webbsidan kan går det att läsa mer om vad som händer i varje del av processen.