Ramberg: Vad anser du måste göras för att motverka det sexuella våldet?

Anne Ramberg har gått ut och varnat för att kampanjer likt #MeToo riskerar att leda till populism, och hänvisar till det politiska löftet att införa en samtyckeslag. Att Ramberg inte är överförtjust i förslaget på en samtyckeslag är ingen nyhet. Oavsett inställningen i den frågan är vi nyfikna på följande: Vad tycker Ramberg måste göras för att komma till bukt med det sexuella våldet, som utan tvekan är ett stort samhällsproblem? Fatta menar att politiken måste visa vägen för samhällsutvecklingen.

Saker vi idag tar för givet har inte alltid varit självklara och samhällsförändring är resultatet av konkreta politiska reformer. Skulle alla historiska reformer som föregåtts av folkliga protester klassas som populistiska måste vi nog även inordna kvinnlig rösträtt och arbetsrätt i den kategorin. Istället för att kalla det populism skulle vi vilja hävda att det handlar om att skaffa en lagstiftning som ligger i takt med tiden. Att det år 2017 i Sverige är dags att införa en modern sexualbrottslagstiftning som bygger på forskning och kunskap om hur övergrepp på den sexuella integriteten faktiskt ser ut. Nu har politiken bestämt sig. Det finns en klar majoritet för en samtyckeslag i Riksdagen. En klar majoritet som menar att det som skiljer sex från övergrepp är samtycke, och att det måste framgå i lag om samhället ska stå upp för den sexuella självbestämmanderätten.Historien vittnar om att lagar faktiskt har en normerande verkan. Se bara förbudet mot barnaga som infördes -79, kriminaliseringen av våldtäkt inom äktenskapet från -65, bilbälteskravet och förbudet mot sexköp. Detta är några exempel på saker som idag ses som självklara men som inte alls var självklara då. Vill vi i praktiken uppnå ett samhälle där endast ömsesidigt sex är okej bör detta rimligtvis återspeglas i lagstiftningen, eftersom lagen just har ställning av officiell etisk norm. Med en samtyckesbaserad lag som grund kan medvetna satsningar på utbildning och kompetenshöjande insatser göras med trovärdighet, för att effektivt uppnå en bred norm- och attitydförändring i samhället.För det är ingen som hävdar att en samtyckeslag ensamt löser problemet med sexuellt våld. Det finns åtskilligt annat som måste göras. Resurser måste avsättas till förebyggande arbete, både skola och arbetsgivare måste prioritera upp arbetet mot sexuella trakasserier och övergrepp, rättsväsendet måste utbildas, och polisen behöver mer resurser och kompetens för att utreda sexualbrott. Om dessa frågor anses mindre populistiska att driva, välkomnar vi Ramberg att delta i det arbetet.Den bevisproblematik Ramberg hänvisar till, kommer inte åtgärdas av en samtyckeslag. Det stämmer att bevissvårigheterna vi ser idag kommer kvarstå i ord-mot-ord-situationer även när vi inför en samtyckeslag. Men innebär det att vi ska låta det vara lagligt att begå sexuella handlingar utan samtycke? Samma argument om bevissvårigheter användes av motståndarna till införandet av förbudet mot barnaga. Idag är det nog ingen som vill hävda att vi bör tillåta agande av barn för att brottet kan vara svårt att bevisa.Avslutningsvis kan sägas att det inte är första gången Advokatsamfundet motsätter sig lagändringar som stärker den sexuella självbestämmanderätten. Senast var de emot att ersätta begreppet “hjälplöst tillstånd” med “särskilt utsatt situation”, och att införa allvarlig rädsla som en av de omständigheter som kan medföra att den utsatta anses befinna sig i en särskilt utsatt situation. Enligt Advokatsamfundet skulle det öka rättsosäkerheten och urvattna begreppet våldtäkt, eftersom våldtäktsbrottet även skulle komma att innefatta övergrepp utan moment av fysiskt våld (prop. 2012/13:111 s. 25). Tidigare i historien har de motsatt sig att sänka kravet på våld vid våldtäkt, som då var högre än kravet på våld vid rån (prop. 1962:10 del B s. 156).Anne Ramberg, ingen har under senaste veckan missat att frågan om sexuellt självbestämmande står högt på dagordningen. Kvinnor som inte tidigare har blivit hörda och sedda har under #metoo kunnat höja sin röst. Alla dessa kvinnor vill se ett rättsväsende som svarar upp mot det så att kvinnor framöver ska slippa skrika sig hesa i sociala medier och istället kan använda sig av vårt rättssystem. Nu är det dags att agera och det vore på sin plats om även Advokatsamfundet förstod betydelsen av det.Elin Sundin, ordförande FattaEmma Moderato, juridisk talesperson Fatta