Fattakollen dag 2

Tycker ni att den nuvarande sexualbrottslagstiftningen är tillräcklig? Vad anser ni om en samtyckeslagstiftning, för eller emot? Varför? Hur ställer ni er till en oaktsamhetsrekvisit i sexualbrottslagstiftningen?

Centerpartiet:Vi vill ha en samtyckesbaserad lag när det gäller sexualbrott. Dagens sexualbrottslagstiftning signalerar att det är rättsligt okej att ha sexuellt umgänge med en annan person om man inte vet att personen är mot det. Centerpartiet och Alliansen föreslog nyligen att brottsrubriceringen oaktsam våldtäkt införs och att möjligheterna till en samtyckeslagstiftning ska utredas. Oaktsam våldtäkt ska gälla när gärningsmanneninte insett, men borde ha insett att offret var i en särskilt utsatt situation.Feministiskt initiativ:Rätten att bestämma över sin sexualitet och rätt till kroppsliga integritet är en grundläggande demokratifråga. Fi driver sedan länge kravet om en samtyckeslag mot våldtäkt. Att ha sex med någon utan att personen samtyckt ska kriminaliseras. Vi tror att män kan bättre än många domstolar menar - att de faktiskt kan tolka signaler och respektera sina medmänniskor. Kan de inte det bör de ändå lagföras, och få behandling mot sitt beteende. Därför menar vi att uppsåt inte ska behöva föreligga vid våldtäkt. Många frias idag med hänvisning till att uppsåt inte har kunnat styrkas. Försvar som "hon sa nej, men jag trodde det betydde ja, eller "hon sov/bara grät/gjorde inte så mycket motstånd" visar på grov oaktsamhet, om än inte uppsåt, och ska därför kunna leda till fällande dom, liksom de få fall där den tilltalade medger att han insett att hans sexuella handlingar varit mot målsägandes vilja.Folkpartiet:Nej, den behöver bli ännu tydligare. Därför är vi för en samtyckeslagstifning. Sedan den 1 juli 2013 har våldtäktsbegreppet breddats till att omfatta fall där offret inte gjort motstånd för att hon varit i en särskilt utsatt situation, till exempel varit panikslagen av skräck. Men vi vill stärka lagen ytterligare. Sexualbrottslagstiftningen ska kompletteras med en separat straffbestämmelse om sexuella handlingar som genomförs utan en persons samtycke. Även den som borde ha förstått att samtycke inte förelegat ska kunna dömas.Kristdemokraterna:Vi vill se över våldtäktsbrottet och regeringen har redan beslutat om en utredning. Vi anser vidare att lagen bör förändras så att ett krav på samtycke införs vid sexuella handlingar.Miljöpartiet:Nej, Miljöpartiet anser inte att den nuvarande lagstiftningen är tillräcklig. Vi vill ska införas krav på samtycke i lagstiftningen, så att det krävs ett uttryckligt ja. Annars ska det vara brottsligt. Ett oaktsamhetsrekvisit är intressant och kan underlätta utredandet av misstänkta brott. Miljöpartiet har ett färdigt förslag på samtyckeslagstiftning, utarbetat av professor emerita i straffrätt Madeleine Leijonhufvud som går att genomföra direkt. Det krävs inte ytterligare utredningar.Moderaterna:Vi har skärpt sexualbrottslagstiftningen och vill skärpa den ytterligare. Alliansregeringen beslutade igår om en översyn av våldtäktsbrottet. Trots den utvidgning av våldtäktsbrottet som skett under senare år har våldtäktslagstiftningen fortsatt att debatteras. Nya krav har framställts om skärpningar där vi också upplever att dagens lagstiftning inte räckt till. Därför anser vi att det finns anledning att göra en ny översyn. Översynen ska titta på varför så få våldtäktsanmälningar leder till åtal och fällande dom och dessutom föreslå åtgärder för att stärka brottsoffrets ställning. Översynen ska också komma med förslag på hur polisen och åklagarnas arbete kan förbättras. Vi vill införa ett särskilt oaktsamhetsbrott avseende våldtäkt. För många andra brott där det krävs uppsåt – t.ex. misshandel – finns en möjlighet att döma en person även om man bara kan styrka ett oaktsamt beteende – t.ex. vållande till kroppsskada. Något ansvar vid oaktsamhet finns däremot inte i den svenska våldtäktslagstiftningen. Ett sådant brott kan till exempel ta sikte på fall då en gärningsman inte insett, men borde ha förstått, att brottsoffret befann sig i en särskilt utsatt situation när övergreppet ägde rum. Detta är viktigt eftersom det innebär högre ställda krav på gärningsmannen. Översynen ska också överväga frågan om brist på samtycke. Frågan om samtycke  har utretts tidigare och vi har då landat i att inte göra en ren samtyckeslagstiftning. Bland annat för att en sådan reglering riskerar att ytterligare fokusera på brottsoffrets sätt att agera. Inom ramen för översynen övervägs frågan igen.Socialdemokraterna:Vi tycker inte att den nuvarande sexualbrottslagstiftningen är tillräcklig. Varje år anmäls omkring 6000 våldtäkter, men bara några hundra döms. Det är dessutom stor skillnad i landet för hur många anmälda våldtäkter som går till åtal. I vissa län leder över hälfen av de anmälda våldtäktsfallen till åtal, i andra län leder bara var tionde anmälan så långt. Att så få av dessa brott klaras upp är oacceptabelt. Det är uppenbart att både lagstiftningen och processen fram till åtal måste stärkas. Socialdemokraterna tog därför ett utskottsinitiativ i riksdagen i våras för att tillsätta en parlamentarisk utredning som ser över lagstiftningen när det gäller våldtäkt och varför det är så få våldtäktsanmälningar som leder till åtal och fällande dom. Riksdagen röstade med vårt förslag. Vi menar att översynen av våldtäktsbrottet ska göras förutsättningslöst och omfatta olika alternativ, exempelvis ett oaktsamhetsrekvisit. Man bör då också se över frågan om s.k. samtyckeslagstiftning och göra en bred analys av erfarenheterna i de länder som har sådan lagstiftning.Vänsterpartiet:Vi anser att frågan har utretts tillräckligt och att det är hög tid att införa en samtyckeslagstiftning nu. I många våldtäktsfall frias gärningsmännen för att det inte går att bevisa att de haft uppsåt att våldta. Som en komplettering till en samtyckesreglering vill vi därför utreda frågan om att införa ett oaktsamhetsbrott i likhet med den norska lagstiftningen. Med ett oaktsamhetsbrott kan vi, utan att sänka beviskraven, få fler fällande domar. En sådan lagkonstruktion fångar in fall där gärningsmannen borde ha förstått att han handlade på ett oförsvarligt sätt. För många andra brottsliga gärningar är det en självklarhet att kombinera kravet på uppsåt med ett oaktsamhetsbrott (som exempel kräver mord uppsåt medan det för ”vållande till annans död” är frågan om oaktsamhet). Detta går mycket väl att applicera på våldtäkter. En person skulle därmed bli skyldig till brott om omständigheterna varit sådana att gärningsmannen borde ha förstått att den utsatta inte ville ha sex. Idag leder väldigt få anmälningar till en fällande dom. Ett samhälle som inte förmår att lagföra övergrepp brister i sin omsorg om medborgarna. Vi kan inte ha ett samhälle som säger att handlingar är okej för att en man inte förstår att ett nej är ett nej. Vi anser att dessa två lagändringar tillsammans med ett större fokus på det förebyggande arbetet och kompetenshöjning inom rättsväsendet i dessa frågor är en bättre väg att gå än att generellt höja straffen. Strängare straff kan vara positivt om det höjer ett brotts status inom rättsväsendet och medför en starkare prioritering och ökade resurser för att utreda brotten, men leder ingenstans i sig. Straffskärpningar och höjda minimistraff riskerar att leda till färre fällande domar, då domstolar tenderar att ställa oerhört höga beviskrav om miniminivån ligger högt. Vänsterpartiet anser att det viktiga är att vi har ett samhälle som förmår att slå fast att ett brott har begåtts och som på allvar vidtar åtgärder både för att förebygga antalet brott och för att förbättra rättsväsendets hantering när det skett ett sexualbrott.