FATTA STÄLLER SIG BAKOM NYTT BROTTSBEGREPP

Fattas ställningstagande till utredningens förslag om ändrad brottsrubricering: från våldtäkt till sexuellt övergreppAtt i samband med de i övrigt föreslagna lagändringarna också ändra brottsrubriceringen ser Fatta som positivt av flera anledningar. Betydelsen av att ändra brottsbeteckningen från våldtäkt till sexuellt övergrepp ska inte underskattas. Språkbruk och ordval har ett stort inflytande över vår verklighetsuppfattning och förståelse av händelser. Hur vi talar om sexuella övergrepp/våldtäkt/sexuellt våld formar våra föreställningar om vad sexuella övergrepp/våldtäkt/sexuellt våld är. Blir Sexualbrottskommitténs lagförslag verklighet kommer gränsdragningen mellan straffri och straffbar gärning dras vid frivillighet. Från rent språkliga utgångspunkter kan det således ifrågasättas om brottsrubriceringen våldtäkt är lämplig för ett brott som inte ställer krav på att vare sig fysiskt våld eller hot förekommer. Fysiskt våld är nämligen den enda typ av våld  som räknas in i begreppet våld i lagtexten. Begreppet våldtäkt implicerar en närvaro av fysiskt våld. För det första eftersom våld utgör en del av själva ordet. Detta lever kvar sedan den tid då våldtäkt reglerades som ett egendomsbrott riktat mot mannen. Kvinnan var sin fars eller mans egendom och våldtäkt innebar tagandet av denna egendom med våld. Täkt å sin sida betyder någonting man tar, och är ett ord som idag bland annat återfinns i ordet grustäkt. Det andra skälet utgörs av att begreppet våldtäkt är starkt kopplat till felaktiga föreställningar om att en ”riktig våldtäkt” innehåller fysiskt våld från förövaren och motstånd från den utsatta. Vad vi än anser om denna koppling till fysiskt våld så existerar den, och den riskerar att få negativa konsekvenser på flera plan. En brottsbeteckning som inte överensstämmer med vad som faktiskt utgör ett brott kan försvåra för både förövare och utsatt att definiera ett sexuellt övergrepp som inte innehållit fysiskt våld som ett brott. Detta riskerar i sin tur att leda till att brottet inte anmäls och att hjälp inte söks. Exempelvis erkänner våldtäktsdömda personer idag i betydligt lägre utsträckning än vid andra brottstyper att de har begått brottet. Det anförda innebär att det finns starka skäl som talar för att ändra brottsbeteckningen.Ett av syftena bakom Sexualbrottskommitténs föreslagna lagändring är att sända ett tydligt normativt budskap: den sexuella självbestämmanderätten ska erkännas i grunden. Till skillnad från våldtäkt så tydliggör rubriceringen sexuellt övergrepp att brottets skyddsintresse är den sexuella integriteten, vilket är en viktig del av detta budskap. Termen övergrepp markerar tydligt brottets innebörd, det vill säga det faktum att utförandet av en sexuell handling med någon som inte deltar frivilligt är ett övergrepp alldeles oavsett om något medel har använts eller inte. Precis som vi behöver en modern sexualbrottslagstiftning som överger förlegade föreställningar behöver vi möjliggöra ett modernt samtal om sexuella övergrepp. Vid en ändrad brottsrubricering kommer det samtalet tillåtas utgå från ett begrepp som inte är kopplat till det idag föreställda kravet på fysiskt våld. För Sexualbrottskomitténs motivering av den ändrade brottsrubriceringen, se SOU 2016:60 s. 187 ff.