Sexualbrottslagstiftningens historia

Historiskt sett har våldtäkt inte betraktats som ett sexualbrott. #TBT är Fattas informationskampanj med fokus på den svenska sexualbrottslagstiftningen och synen på sex, genom tiderna.

Innan våldtäkt började ses som ett sexualbrott betraktades det som ett fridsbrott, ett ordningsbrott eller ett frihetsbrott. Idén om att individen ens har en sexualitet är något som vuxit fram de senaste tvåhundra åren. Mycket har hänt med sexualbrottslagstiftningen genom åren, men det behöver hända mer. Saker som var normaliserade förr, är otänkbara nu. På samma sätt kommer saker som är normaliserade nu, vara otänkbara i framtiden.

Vad har hänt sedan 1964?

  • 1864 antogs en Strafflag som sa att våldtäkt var att en man med tvång “tagit en kvinna” mot hennes vilja.
  • 1965 börjar våldtäkt inom äktenskap räknas som våldtäkt, enligt lag.
  • 1984 får Sverige en könsneutral sexualbrottslagstiftning när ordet “kvinna” i lagtexten ersätts med “annan”.
  • Från och med 2005 kan även de som inte aktivt kan säga “nej” utsättas för en våldtäkt i lagens mening. Till exempel barn, sovandes, drogpåverkade.
  • 2013 ersätts formuleringen ”i hjälplöst tillstånd” med “i en särskilt utsatt situation” vilket var menat att inkludera fler fall och situationer.
  • 23 maj 2018 röstar Riksdagen för en samtyckeslag.

Läs mer om respektive års förändringar i lagstiftningen.

 

Våldtäkt – en fientlig handling riktad mot män i den utsattas närhet
I den medeltida lagen infördes så kallad kvinnofrid i lagstiftningen vid mitten av 1200-talet och omfattade kvinnorov och våldtäkt i syfte att “begränsa fejderna i samhället”. Lagstiftningen såg alltså en våldtäkt som en fientlig handling riktad mot de män i vars släkt kvinnan ingick, inte som ett brott mot henne själv. Fram tills mitten av 1600-talet var våldtäktsbrott en “uppgörelse mellan män” och det var som mäns egendom kvinnan hade skyddsvärde.

Under den senare delen av 1600-talet kom våldtäkt istället att behandlas som ett ordningsbrott. Det ansågs som en kränkning av rättssamhällets frid och den hushållsordning som givits av staten och kyrkan.


Fokus på kvinnan, men tillåtet med våldtäkt inom äktenskap
I början av 1700-talet skedde en förändring mot det perspektiv som vi har idag: fokus kom att riktas mot kvinnan och hennes vilja. Här blev kvinnors (o)vilja till sexuellt umgänge av större intresse för rätten då de behövde skilja på våldtäkt och annat utomäktenskapligt umgänge. Det krävdes dock att kvinnan kunde bevisa att handlingen skett med våld, annars kunde kvinnan själv dömas för otuktsbrott. Redan på 1700-talet förekom alltså en slags victim-blaming: skuldbeläggande av offret.

Enligt lagen fanns dock undantag för flickor och kvinnor som ansågs otillåtna; andra mäns hustrur, egna döttrar och minderåriga behövde ej bevisa att våld förekommit. För rätten handlade det till stor del om att utreda huruvida den utsatta kunde ses som offer för brott. Våldtäkt inom äktenskapet och våldtäkt mot prostituerade är exempel på fall som inte ansågs vara olagliga.


Är du intresserad av att lära dig mer om sexualbrottslagstiftningen nu och då?
Vi kan rekommendera professor emerita i straffrätt, Madeleine Leijonhufvuds, bok ”Svensk sexualbrottslag: en framåtsyftande tillbakablick”. Du hittar den bland annat här.