KAMPANJ #TBT

Den svenska sexualbrottslagstiftningen genom tiderna

Nu lanserar FATTA kampanjen #tbt!
Historiskt sett har våldtäkt inte betraktats som ett sexualbrott. Idén om att individen ens har en sexualitet är något som vuxit fram de senaste tvåhundra åren. Innan våldtäkt började ses som ett sexualbrott betraktades det som ett fridsbrott, ett ordningsbrott eller ett frihetsbrott.

I den medeltida lagen infördes så kallad kvinnofrid i lagstiftningen vid mitten av 1200-talet och omfattade kvinnorov och våldtäkt i syfte att “begränsa fejderna i samhället”. Lagstiftningen såg alltså en våldtäkt som en fientlig handling riktad mot de män i vars släkt kvinnan ingick, inte som ett brott mot henne själv. Fram tills mitten av 1600-talet var våldtäktsbrott en “uppgörelse mellan män” och det var som mäns egendom kvinnan hade skyddsvärde. Under den senare delen av 1600-talet kom våldtäkt istället att behandlas som ett ordningsbrott. Det ansågs som en kränkning av rättssamhällets frid och den hushållsordning som givits av staten och kyrkan.

I början av 1700-talet skedde en förändring mot det perspektiv som vi har idag: fokus kom att riktas mot kvinnan och hennes vilja. Här blev kvinnors (o)vilja till sexuellt umgänge av större intresse för rätten då de behövde skilja på våldtäkt och annat utomäktenskapligt umgänge. Det krävdes dock att kvinnan kunde bevisa att handlingen skett med våld, annars kunde kvinnan själv dömas för otuktsbrott. Redan på 1700-talet förekom alltså en slags victim-blaming: skuldbeläggande av offret. Enligt lagen fanns dock undantag för flickor och kvinnor som ansågs otillåtna; andra mäns hustrur, egna döttrar och minderåriga behövde ej bevisa att våld förekommit. För rätten handlade det till stor del om att utreda huruvida den utsatta kunde ses som offer för brott. Våldtäkt inom äktenskapet och våldtäkt mot prostituerade är exempel på fall som inte ansågs vara olagliga.

Mycket har hänt med sexualbrottslagstiftningen genom åren, men det behöver hända mer. Trots att antalet anmälningar tiodubblats är antalet dömda detsamma år 2008 som år 1965. Det behövs tydligare direktiv i lagstiftningen, men det behövs även en samtyckesnorm i praktiken. För att uppmärksamma detta genomför FATTA kampanjen #tbt. Kampanjen går ut på att uppmärksamma sexualbrottslagstiftningen och synen på sex genom tiderna. Saker som var normaliserade förr, är otänkbara nu. På samma sätt kommer saker som är normaliserade nu, vara otänkbara i framtiden. Var en del av förändringen! #fattanu

Vi börjar kampanjen idag med #tbt till 1864

13920344_1172029642871490_941534554313777988_o

1864 antogs en Strafflag som sa att våldtäkt var att en man med tvång “tagit en kvinna” mot hennes vilja. Det krävdes att tvånget skulle skett med så kraftigt våld att kvinnan inte ens med sitt yttersta försvar kunde värja sig. Det räknades alltså inte som våldtäkt om den utsatta inte gjort kraftigt motstånd. Kvinnor som inte kunde göra motstånd på grund av “yrsel, sömn eller vanmakt” var undantagna, men i dessa fall bestraffades gärningsmannen enligt en lägre straffskala.

Det räknades inte som våldtäkt om kvinnan slutat göra motstånd, ansett det meningslöst eller drabbats av vad som idag kallas frozen fright; paralyserande rädsla. Det ansågs inte heller vara våldtäkt om den utsatta var prostituerad eftersom våldtäktsbrottets allvarlighetsgrad utgick ifrån kvinnans “ärbarhet”. Lagstiftarens uppfattning var tydlig – ärbara kvinnor gör motstånd.

Saker som var normaliserade förr, är otänkbara nu. På samma sätt kommer saker som är normaliserade nu, vara otänkbara i framtiden. Var en del av förändringen! #fattanu

Vidare lästips:
Våldets Kön av Gabriella Nilsson & Inger Lövkrona
Svensk Sexualbrottslag – en framåtsyftande tillbakablick av Madeleine Leijonhufvud