Efterlängtat förslag om samtyckeslag

Sex ska bygga på frivillighet, inget annat – och äntligen får vi det fastslaget också i lag. I veckan presenterar regeringen sitt efterlängtade förslag om en ny sexualbrottslag.

I veckan presenterar regeringen ett lagförslag som innebär att sex ska bygga på frivillighet och samtycke. Äntligen får vi ett lagförslag som säger att vi alla måste ta vårt ansvar i våra sexuella relationer med andra människor. Detta är frågor som Fatta, tillsammans med andra organisationer och aktörer, kämpat hårt för under flera år. Det är hög tid att vi får en modern sexualbrottslagstiftning som tydligt säger att sex ska bygga på ömsesidighet och samtycke – och att allt annat är ett övergrepp.

Vad innebär regeringens förslag?
  • Olagligt att ha sex med någon som inte deltar frivilligt
    Det ska bli olagligt att ha sex med någon som inte deltar frivilligt. Regeringen har valt att ta bort ett föreslaget krav på att frivilligheten ska uttryckas genom ord eller handling. Detta för att fokus inte ska hamna på om någon sagt “ja”, utan för att man också ska kunna ta hänsyn till sammanhanget. Ett “ja” kan lämnas också under tvång och betyder inte nödvändigtvis samtycke.Fatta menar att frivillighet och samtycke är normativa begrepp. Med det menas att deras innebörd beror på vad vi (eller i detta fall lagstiftaren) väljer att lägga i dem. Vi vet inte exakt hur regeringen väljer att definiera frivillighet. Men vi vet att de vill att den nya lagen ska omfatta fall där någon reagerar med passivitet eller blir överrumplad av ett sexuellt närmande – någonting som tidigare bara varit kriminaliserat som sexuellt ofredande.Fatta hoppas att regeringen kommer att vara tydlig i sina formuleringar om vad frivillighet ska innebära i lagens mening. Domstolarna måste få tydlig ledning i att bara sex som är ömsesidigt är okej, allt annat ska vara ett övergrepp.
  • Förövaren borde ha förstått
    Grovt oaktsamma handlingar kommer vara straffbara. Det betyder att man kommer att kunna döma personer som verkligen borde förstått att den andra personen inte deltog frivilligt. Det är en stor skillnad från idag då åklagaren måste bevisa att personen insett (haft uppsåt till) att den andra personen blev tvingad eller utnyttjad. Fatta menar att kravet på att oaktsamheten ska vara grov borde strykas, men vi är ändå glada över att oaktsamhet i någon form kommer att kriminaliseras.
  • Våldtäkt kvarstår
    Regeringen väljer att behålla brottsrubriceringen våldtäkt. Fatta menar att det hade varit bättre att byta brottsrubriceringen till sexuellt övergrepp, eftersom det gör det mer tydligt att det inte krävs något fysiskt våld för att begå ett övergrepp. Däremot väljer regeringen att ersätta rubriceringen sexuellt tvång med sexuellt övergrepp, vilket vi ser som positivt.
  • Omedelbar rätt till rättsligt stöd
    Regeringen föreslår att det förtydligas att den som utsatts för ett sexuellt övergrepp ska få tillgång till ett målsägandebiträde omedelbart. Målsägandebiträdet kan sägas vara den utsattas egna advokat, och ska företräda och stötta den utsatta under förundersökningen och rättegången.
Samtycke  i skolan och rätten

Vi är också väldigt glada över beskedet att regeringen kommer se över sexualundervisningen i skolan. Har vi samtycke i lagen måste barn och unga tidigt få lära sig om samtycke i skolan. Men det är inte bara unga som behöver denna kunskap. Rättsväsendet måste utbildas – vilket uppropen #medvilkenrätt och #nödvärn tydligt visar. Vi hoppas att också denna fråga kommer prioriteras högt hos regeringen.

Även om det finns mycket kvar att göra på vägen mot en samtyckeskultur, så tänker vi fira och glädjas åt dagens besked! Tack till alla som kämpat hårt och länge för en samtyckeslag. Dagens besked från regeringen är historiskt. Äntligen kommer det i lag framgå att allt annat än ett ja är ett nej!


Detta har hänt

I oktober 2016 presenterade Sexualbrottskommittén sitt förslag på en samtyckeslag med ett oaktsamhetsansvar.  I januari 2017 lämnade Fatta in sitt remissyttrande på sexualbrottskommitténs utredning.
Väntan har sedan dess varit lång. Lagförslaget har först arbetats igenom hos Justitiedepartementet. Och nu på torsdag ska regeringen besluta om ett förslag som sedan skickas vidare på remiss till Lagrådet som har i uppdrag att se över den lagtekniska delen. Går allt enligt plan får riksdagen rösta om förslaget i början av 2018 och samtyckeslagen kan träda ikraft 1 juli.