Kategoriarkiv: Okategoriserade

Riksdagen röstar om samtyckeslagen

Snart vet vi om vi får en lag om samtycke. I övermorgon är det dags för riksdagspartierna att ta ställning. I höstas frågade Fatta partierna hur de kommer rösta, så här svarade de.

Centerpartiet
Johan Hedin, Riksdagsledamot och rättspolitisk talesperson

Centerpartiet vill ha en samtyckeslag för sexualbrott. Det behövs bland annat för att ytta ansvaret från offret till gärningsmannen, där det hör hemma. Sverige måste ha en lagstiftning som skyddar brottsoffret och vi måste arbeta för att luckor i lagen inte gör att gärningsmän kan undgå att ta ansvar för brott de har begått.

Moderaterna
Anna Kinberg Batra, f.d Partiledare

Sverige behöver en sexualbrottslagstiftning som bättre än i dag utgår från att ett nej betyder nej. Vi menar därför att det behövs en bredare sexualbrottslagstiftning än i dag, som tydligt markerar var och ens rätt att själv bestämma om man vill ha sex eller inte. Det straffbara området bör även kompletteras med ett oaktsamhetsbrott för våldtäkt. Vi menar att det behövs både förändringar i lagstiftningen och bättre myndighetsarbete för att motverka det sexuella våldet.

Kristdemokraterna
Andreas Carlson, rättspolitisk talesperson för KD

Kristdemokraterna har länge drivit frågan om att införa en samtyckeslagstiftning, och inte minst uppmärksammat Europadomstolens tolkning av Europakonventionen som innebär att varje sexuell handling som inte bygger på samtycke kunna bestraffas. Vi har i utredningen medverkat till att förslaget lagts fram och kommer följa vår linje när förslaget kommer upp till beslut.

Miljöpartiet
Ellinor Scheffer, Politisk sekreterare

För Miljöpartiet är det grundläggande att utgångspunkten ska vara att sex utan samtycke inte är okej. Gränsen mellan straffbart och straffritt måste också dras här. Detta är en principiellt mycket viktig fråga, inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv. För de flesta människor är det en självklarhet att sex utan samtycke inte är okej. Det är dags att lagstiftningen speglar det.

Vänsterpartiet
Jonas Sjöstedt, Partiledare

Vi har länge krävt att en samtyckeslagstiftning införs. Ett samtyckeskrav markerar att sex ska bygga på frivillighet och samtycke från alla inblandade parter. Vi behöver en lagstiftning som säger att ett nej räcker och att sex utan samtycke är ett övergrepp och inget annat. Att införa ett samtyckeskrav är viktigt för att få en långsiktig normerande verkan, såväl i rättsväsendet som i hela samhället.

Liberalerna
Martin Andreasson, Seniorutredare, Liberalernas riksdags- och partikansli

Liberalerna tog ställning för en samtyckesregel och en oaktsamhetsregel redan 2013, och vi har arbetat för detta sedan dess, bland annat inom sexualbrottskommittén. Det är självklart något vi kommer att stödja.

Socialdemokraterna
Morgan Johansson, Justitie- och migrationsminister

Socialdemokraterna vill skärpa sexualbrottslagstiftningen och vi ser positivt på förslagen från sexualbrottskommittén. Sex som inte sker frivilligt är ett övergrepp och detta ska avspeglas i sexualbrottslagstiftningen. Vi ska bekämpa det sexuella våldet med högsta prioritet, och frågan måste finnas med i alla relevanta sammanhang, i allt från kriminalpolitiken till utrikespolitiken.

 

Samtliga partier svarade alltså att de är för en samtyckeslag i vår enkät Fattakollen 2017. Partiernas fullständiga svar på enkäten finns att läsa här.

Nu hoppas vi att politikerna röstar som de lovat. Hjälp oss att sätta en sista press på dem. Dela, tagga och sprid!

Samtyckeslagen – ni frågar, vi svarar

Snart kommer det röstas om en samtyckeslag. Men vad är det som kommer ändras om lagen antas? Fatta har tagit emot era frågor om lagförslaget. Fattas juridiska talesperson Olivia Björklund Dahlgren reder ut dem.

1. Vad är nytt i det nya förslaget? Hur ser skillnaden ut just nu och när samtyckeslagen börjar gälla? Är det till exempel ”lagligt” att ha sex med nån som sover idag?

Förslaget om en samtyckeslag innebär framförallt två stora förändringar. Den ena är att själva innehållet i brottsparagrafen ändras. Idag ställs krav på antingen tvång genom våld eller hot om brottslig gärning, eller att otillbörligt utnyttja att någon befinner sig i en särskilt utsatt situation. De här kraven överensstämmer inte med vad ett övergrepp i verkligheten innebär. Kravet på tvång ger dessutom uttryck för förlegade normer om att andras kroppar är tillgängliga tills motstånd görs. Att någon befinner sig i en särskilt utsatt situation innebär att personen är allvarligt rädd, sjuk, berusad eller sover. Det går alltså inte i dagens lagstiftning att ha sex med någon som befinner sig i en sådan situation. Samtidigt gör kravet på att utsattheten ska vara särskild att många situationer faller bort.

Samtyckeslagen innebär ett krav på uttryckt frivilligt deltagande och gör att fler handlingar kommer betraktas som övergrepp. Det innebär att istället för att det krävs tvång eller att en person befunnit sig i särskilt utsatt situation, kommer gränsen mellan sex och övergrepp gå vid frivilligt deltagande –  det vi i verkligheten menar med övergrepp. Det kommer alltså genom lagen ges ett starkare skydd för den sexuella självbestämmanderätten. Den andra stora förändringen är att det kommer införas ett oaktsamhetsansvar. Grovt oaktsamma handlingar kommer vara straffbara.

2. Vad är oaktsamhet egentligen?

Ett brott utgörs av och bedöms utifrån två delar. För det första vad som objektivt sker, det vill säga hur gärningspersonen handlar (exempelvis tvingar eller utnyttjar). För det andra bedöms gärningspersonens uppsåt eller oaktsamhet, det vill säga vad denne tänker. I bedömningen av gärningspersonens tanke krävs idag att brottet har begåtts med uppsåt, det vill säga att gärningspersonen handlade med insikt och själv förstod att den andra blev tvingad eller utnyttjad. Det gör att bedömningen blir beroende av gärningspersonens uppfattning av situationen. Med förslaget om oaktsamhet kommer bedömning kunna grundas på ifall gärningspersonen borde ha förstått att risk fanns för att den andra inte deltog frivilligt. Det är en viktig skillnad och även något som finns i nästan alla andra grova brott. Att det införs för sexualbrott är på tiden.

3. Vad står det i samtyckeslagen om nära relationer? Är det tydligt vad samtycke är även i en relation?

Frivillighet och samtycke är normativa begrepp. Med det menas att deras innebörd beror på vad vi, i detta fall lagstiftaren, väljer att lägga i dem. Enligt förslaget ska frivillighet ha uttryckts genom ord eller handling. Det innebär att en total passivitet inte är samtycke, att allt annat än ett ja är ett nej. Samtycke vid våldtäkt skiljer sig inte beroende på om det är en nära relation eller inte. År 1965 blev våldtäkt inom äktenskapet olagligt i Sverige och det spelar ingen roll huruvida förövaren och den utsatta känner varandra eller inte.

4. När ska ett samtycke införskaffas?

En måste se till att det finns samtycke i direkt anslutning till handlingen och under hela handlingen. Om personen har uttryckt ett samtycke dagen innan eller på annat sätt visat intresse har ingen som helst betydelse för om personen vill ha sex i stunden. Dessutom måste personen ha samtyckt till varje kvalificerad sexuell handling. Om en under sexet byter handling så krävs samtycke till den med. Om den ena inte längre vill och den andra fortsätter är allt därefter ett övergrepp.

5. Hur säkerställer en att en person som gett samtycke inte gett det under hot eller tvång? Räknas det som juridiskt samtycke om personen sagt ja oavsett under vilka förhållanden detta har skett?

I förslaget kommer det även att införas en paragraf om när samtycke inte är giltigt. En person kan aldrig samtycka, anses delta frivilligt, om det är till följd av misshandel, våld eller hot, om någon utnyttjar personens särskilt utsatta situation samt utnyttjar eller missbrukar att personen står i en beroendeställning till den andra. Som svar på hur det säkerställs att något skett på visst sätt så åligger det åklagaren att i rätten bevisa vad som hänt.

6. Hur säkerställer en ett samtycke rent juridiskt? Kommer den nya lagen betyda att en måste ha ett “kontrakt” innan sex?

Frågan om kontrakt är vanligt förekommande, men det är inte svårare än att det krävs frivillighet. Om någon utför en sexuell handling mot någon som inte vill så är det inte sex, det är ett övergrepp. I lagen innebär samtycke att någon uttryckt frivillighet genom ord eller handling. Om den andra är helt passiv så har den inte gett samtycke. Om du är osäker, fråga personen om den vill.

7. Om lagen röstas igenom, är Fattas arbete klart då? Vad ska Fatta göra nu?

Att samtycke finns i lagen är ett stort steg, men arbetet mot sexuellt våld är inte klart förrän vi har en samtyckeskultur. Det innebär en kultur och ett samhälle där frivillighet är grunden för mellanmänskliga relationer. Ett samhälle som genomsyras av frivillighet, ömsesidighet och respekt. För att lagen ska få effekt krävs det att alla fattar vad samtycke är och vad det innebär att praktisera samtycke i vardagen.

Fatta arbetar på flera olika sätt för denna samhällsförändring, exempelvis genom projektet Fatta Samtycke som arbetar fram metodmaterial om hur samtycke kan se ut i praktiken, och då även i situationer som inte är av sexuell karaktär. Fatta jobbar även för att det ska införas en sex- och samtyckesundervisning i skolan. Barn måste redan i tidig ålder få lära sig att respektera andras gränser och tolka andras signaler. Fatta lobbyar också för att rättsväsendet ska utbildas i sexuellt våld. När lagen träder i kraft krävs det att den tillämpas rätt och därför behöver domare ha rätt kunskap. Framförallt arbetar vi för att alla ska fatta vad samtycke är och att det krävs. Att alla ska fatta att allt annat än ett ja är ett nej.

Fattapodden pratar #killmiddag

Du har säkert hört talas om killmiddag, kanske varit på en eller velat gå på en. Men hur gör en? Vad pratar en om? Blir det inte stelt? Är det verkligen den som går på en killmiddag som behöver en killmiddag? Hör Fattapoddens Pierre Dackmo prata med två vänner han har lärt känna via killmiddagar; Samuel Björklund och Egil Landvall. Resultatet blir ett fint, nära och ärligt samtal – killmiddagsveteraner emellan.

Del 1
I del ett av två av detta avsnitt pratar de bland annat om sina personliga erfarenhet kring att gå på killmiddag, hur en killmiddag egentligen går till och om hur de själva upplevt det är dela med sig om sånt som killar sällan delar med sig av till andra killar.

Del 2
I del två av två av detta avsnitt pratar de bland annat om hur killmiddagar kan bidra till ökad jämnställdhet, vilken väg som rörelsen ska ta i framtiden för att nå ut till flera och om att gå på killmiddag kan bidra till att minska sexuellt våld och bidra till en samtyckesskultur i samhället. Sist i avsnittet ger de även sina personliga tips och råd till er som själva skulle vilja gå på eller anordna en killmiddag.

Den facebookgrupp som nämns i avsnittet hittar ni genom att söka på Killmiddag Online på Facebook. Glöm inte att svara på de obligatoriska ansökningsfrågorna. Läs mer om killmiddag och få ytterligare inspiration hos Allt vi inte pratar om.

Stort tack till Samuel Björklund och Egil Landvall för er medverkan och tack till Zebra Studios i Umeå för studio.

Vill du komma i kontakt med oss som gör Fattapodden? Mejla fattapodden@fatta.nu
Pierre Dackmo har producerat, programlett och klippt detta avsnitt.

Sex tips för män

Hur kan du som man bidra till en mer positiv mansroll och samtidigt agera mot sexism? I alltför många fall leder dagens destruktiva mansroll till sexuella ofredanden och övergrepp. Verklig förändring sker först när män tar sitt ansvar. Här presenterar Fatta sex tips.

Hjälp oss att sprida Sex tips för män

1. Var en förebild

Rannsaka dig själv, både i din roll i samhället såväl som i nära relationer och bekantskaper. Hur påverkar dagens normer dig personligen? Känner du att du kan vara dig själv? Eller upplever du att du måste passa in i normen för hur en man ska vara? Fundera över hur normer i exempelvis reklam, populärkultur och porr påverkar dig. Vilken sorts man vill du vara? Genom att ifrågasätta maskulinitetsnormer kan du bli en förebild och hjälpa andra män att se bortom den snäva mansroll som vi har idag.

2. Utmana och säg ifrån

Våga vara den modiga. Våga vara den som förstör stämningen. Vägra vara en del av den sexistiska jargongen. Skratta inte åt sexistiska skämt. Låtsas inte som ingenting när någon säger något dumt. Utmana, ifrågasätt och säg ifrån där och då – ta kampen mot vardagssexismen.

3. Lyssna på kvinnors berättelser

Hur är det att vara kvinna eller icke-binär i dagens samhälle? Vilka privilegier har du jämfört med dem? Som man är det viktigt att lyssna till vad de som utsätts för sexism har varit med om. Det är de som vet bäst hur det är, de har så kallat tolkningsföreträde. Vad kan du ta till dig och lära av det du hör? Öva på att vara mer lyhörd i olika sammanhang för att exempelvis motverka mansplaining och verbalt våld. Låt kvinnors och icke-binäras röster höras.

4. Tänk samtycke

Allt annat än ett ja är ett nej. Ganska självklart, eller hur? Men det är inte alltid vi är så bra på att fråga efter, eller känna igen, samtycke. Att inhämta samtycke måste bli en självklar del av vår vardag. Vad innebär frivillighet och ömsesidighet för dig? Hur inhämtar du samtycke? Fundera över hur olika människor uttrycker att de vill något. Är du osäker; fråga. Reflektera också över om du någon gång gått emot någons vilja. Hur kan du i så fall agera i fortsättningen så att det inte händer igen?

5. Lär dig av andra

I över 100 år har andra kämpat för jämställdhet. Du är inte först i denna kamp och du är heller inte ensam. Lyssna på tidigare feministers erfarenheter och kunskap. Lär dig av historien, av vad som gjorts tidigare och vad som görs idag. Ju mer kunskap du samlar på dig, desto mer kan du bidra till vår gemensamma kamp för ett jämställt samhälle.

6. Påverka din omgivning och makthavare

Hur kan du bidra till ökad jämställdhet? Engagera dig med andra eller gå med i någon organisation som jobbar med att förändra dagens skadliga maskulinitetsnormer. Prata om samtycke med dina vänner. Fråga vad rektorn på din skola eller chefen på din arbetsplats gör för jämställdhet. Vad gör din kommun? Påverka politiker och makthavare. Tillsammans kan vi förändra världen – och du behövs!

 

Ladda gärna ner vår pdf med alla tips. Hjälp till att sprida, lyssna och säga ifrån!

Fatta söker administrativ assistent

Fatta är en ideell medlemsförening som kämpar mot sexuellt våld och för samtycke i praktik och lagstiftning. Fatta har funnits sedan 2013 och blev en ideell förening 2014. Allt arbete i Fatta sker ideellt men nu söker vi en person som på deltid kan bistå styrelsen i vårt administrativa arbete.

Arbetsuppgifterna kräver en förmåga att arbeta både självständigt och i samarbete med ideellt engagerade. Egna initiativ och strukturerad planering av arbetet är en förutsättning för lyckat resultat. God förmåga att uttrycka sig i tal och skrift är en förutsättning.

Arbetet innebär en stor flexibilitet och går att kombinera med studier och annat jobb. En del arbetsuppgifter går att göra på distans. Tjänsten omfattar totalt 8h per vecka och du har stor möjlighet att själv påverka när du vill jobba.

Exempel på arbetsuppgifter

  • Svara och hantera inkommande mail till organisationen
  • Registrera och hantera medlemmar i vårt medlemsregister
  • Enklare bokföringsarbete för att bistå den ideella kassören
  • Förbereda handlingar inför styrelsemöten
  • Boka resor

Vid anställning krävs medlemskap i föreningen. 

Varaktighet/Arbetstid/Lön

Omfattning: 10 h i veckan motsvarande en deltidstjänst på 25%
Form: Tidsbegränsad anställning 1 år
Tillträde: Så snart som möjligt eller efter överenskommelse
Lön: Individuell lönesättning
Placering: Fattas lokal på Fleminggatan 15 i Stockholm

Kollektivavtal finns mellan KFO, Unionen och Akademikerförbunden.

Ansökan

Skicka din ansökan med personligt brev, CV samt löneanspråk till jobb@fatta.nu. Vi kallar till intervjuer löpande under ansökningsperioden. OBS, inför intervjutillfället behöver vi ett oöppnat utdrag från belastningsregistret.

Sista ansökningsdag 2018-04-10

Mäns engagemang och ansvar

Två nya avsnitt av Fattapodden är ute! Den här gången diskuteras manlighet, sexualitet och sexuellt våld i samtal med Luis Lineo, Peter Svensson och Marco Vega.  

Vad har män för ansvar att förebygga sexuellt våld och vad kan män göra för att bidra och engagera sig? Dessa och många fler frågor behandlas i samtal med de tre manliga gästerna. Alla har lång erfarenhet av normbrytande arbete kring maskulinitet, sexualitet och våld. De bjuder på perspektiv från skolor, företag, civilsamhälle, offentlig sektor och inte minst idrottsvärlden. Ett efterlängtat samtal!

I del 1 möter vi Luis Lineo som är ordförande i organisationen MÄN. Vi pratar bland annat om hur mäns engagemang kan uppstå och hur det och samtalet har förändrats över tid, om insikter och effekter av bland annat #metoo, vad organisationen MÄN gör och vad han tror vi kommer se för utveckling för dessa frågor i framtiden.

I del 2 går vi tillsammans med Marco Vega och Peter Svensson djupare in på maskulinitet och mansblivande och hur det hör ihop med sexualitet och sexuellt våld. Vi pratar bland annat om hur män fostras, om sårbarhet och gränsöverskridande, vad män vinner på att engagera sig mot sexuellt våld – och hur en kan göra för att bidra till förändring, både på det privata och offentliga planet.

Producent och programledare: Thomasine Boris-Möller

Klippare: Daniel Säfström

Gäster:

Luis Lineo – MÄN

Peter Svensson – Huskurage & Juventus Ungdomsjour

Marco Vega – Föreläsare 

Ännu ett steg närmare en samtyckeslag!

Äntligen – regeringen har lyssnat. Idag presenterades den efterlängtade propositionen för den samtyckeslag Fatta så länge kämpat för. Nu väntar bara omröstningen.

Att Sverige får en lag som rakt och enkelt anger vad som krävs av en vuxen människa som vill ha sex är verkligen positivt, säger Madeleine Leijonhufvud, professor emerita i straffrätt.

Vägen hit har inte varit självklar. Efter många års påtryckningar för en samtyckeslag lämnade regeringen i december över ett förslag till granskning hos lagrådet. Den granskande instansen ställde sig dock kritisk till förslaget, som de menade var otydligt formulerat.

Fatta instämde med lagrådets kritik och pekade på att otydligheten låg i att regeringen tagit bort delar från sexualbrottskommitténs förslag från 2016. I det förslaget ställdes krav på att frivilligheten måste komma till uttryck, antingen verbalt eller kroppsligt. Det vill säga, att en genom ord eller handling visar att en vill. Fatta har sedan dess uppmanat regeringen att återinföra kravet på uttryck i sin proposition. Propositionen som idag presenterades innehåller förslag på att i lagtext ställa krav på att frivilligheten ska ha kommit till uttryck. Att regeringen nu alltså valt att lyssna på våra och andras uppmaningar är glädjande nyheter.

Lagen innebär en modern reglering, som tydliggör vad vi i verkligheten menar med sexuella övergrepp, att allt annat än ett ja är ett nej. Det är ett förslag som visar att gränsen mellan sex och övergrepp går vid samtycke. Äntligen ges den sexuella självbestämmanderätten och den sexuella integriteten skydd i lag.

Propositionen är också ett kvitto på individers och civilsamhällets kraft att genom sitt engagemang skapa förändring.

Det har verkligen varit en kamp och det är en stark upplevelse för mig att se hur den nya synen växt fram. Inte minst de unga juristerna, i Fatta och på andra håll kan ta mycket av äran åt sig. Nu ska den nya lagen få fäste. Det kräver jobb – men ett meningsfullt sådant, säger Madeleine Leijonhufvud.

Fatta startade som ett initiativ, blev en rörelse, sen en organisation och är idag en nationell förening som dagligen arbetar för samtycke i lag och praktik. Nu är propositionen här och snart är det dags för riksdagspartierna att rösta. Fatta gjorde hösten 2017 Fattakollen; en undersökning av hur riksdagspartierna ställer sig till en samtyckeslag. Går allt enligt planen kan samtyckeslagen träda ikraft 1 juli. En milstolpe kan snart vara nådd.

Fatta! genom Elin Sundin, ordförande och Olivia Björklund Dahlgren, vice ordförande

 

Fakta – från förslag till lag

Regeringen tillsatte för flera år sedan en sexualbrottskommitté, som fick i uppdrag att se över sexualbrottslagstiftningen och komma med förslag på ändringar i lagtexten. I oktober 2016 presenterade kommittén sitt förslag på en samtyckeslag med ett oaktsamhetsansvar. I januari 2017 lämnade Fatta in sitt remissyttrande.

I december 2017 skickade regeringen sitt förslag till Lagrådet för granskning, som i början av 2018 lämnade sina synpunkter på förslaget. Regeringen har sedan fått ta ställning till huruvida de ska ta hänsyn till Lagrådets synpunkter i framläggandet av propositionen, det vill säga lagförslaget som läggs fram till riksdagen för omröstning.

 

Läs regeringens proposition här: http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2018/03/prop.-201718177/

 

5 myter om våldtäkt

Föreställningarna om våldtäkt är många och svåra att bli av med. Fatta genomskådar de vanligaste myterna om våldtäkt på Källkritikens dag.

 

1. Det begås flest våldtäkter i Sverige

Kollar man på statistiken som förs av European Sourcebook begås det tre gånger så många våldtäkter i Sverige som i övriga Europa. Men betyder det verkligen att det begås fler våldtäkter i Sverige? Nej. Det finns en rad anledningar till att statistiken ser ut som den gör. Faktorer som hur statistik förs och vad som räknas som en våldtäkt spelar stor roll, skriver forskaren Hanns von Hofer i sin artikel Crime Statistics as Constructs: The Case of Swedish Rape Statistics. I Sverige räknas till exempel många brott in i begreppet våldtäkt. Här ses det också som brottsligt om övergreppet sker inom äktenskap, om personen är full eller om personen varit helt oförmögen till att göra motstånd. Andra faktorer som spelar roll är om rapportering av våldtäkt uppmanas och om de utsatta själva vet att det är en våldtäkt de blivit utsatta för, skriver Lisa A. Paul med flera i sin forskning Does Encouragement by Others Increase Rape Reporting? Findings from a National Sample of Women.

2. Antalet våldtäkter har stigit i samband med ökad invandring

Brottsförebyggande rådet för inte statistik över etnicitet, det finns alltså ingen grund för detta påstående. Att antalet våldtäkter ser ut att öka i statistiken bör istället ses i relation till en rad andra faktorer, som att fler anmäler och att fler brott rubriceras som våldtäkt.

3. Många anmälningar som görs är falska

En vanlig uppfattning är att en stor del av de våldtäkter som anmäls inte ägt rum och att många blir felaktigt anklagade. Att anmäla någon för våldtäkt utan grund är dock mycket ovanligt. En tidigare studie visar att de falska anmälningarna endast utgör runt 2 procent. Utöver det beräknas 5 procent vara felaktiga, vilket innebär att någonting kan ha hänt, men inte det som står i anmälan. Det är dessutom många fall som aldrig leder till en dom. Enligt Brå är det endast 11 procent av de anmälda våldtäkterna 2016 som personuppklarades och 8 procent av anmälningarna avskrevs direkt. En process där få fälls och där anmälningar skrivs av direkt bidrar till en ovilja att anmäla. Det i sig kan ju anses göra det osannolikt att någon skulle vilja anmäla oskyldiga.

4. Alla kan göra motstånd

Ett annat missförstånd är att om den utsatta inte gjort fysiskt motstånd så kan det inte räknas som en våldtäkt. Studien Consequences of rape, injuries, posttraumatic stress, and neuroendocrinological changes, som gjorts på Södersjukhusets akutmottagning för våldtagna i Stockholm av Anna Tiihonen Möller, Hans Peter Söndergaard och Lotti Helström, visar dock att 7 av 10 utsatta får en så kallad frysreaktion. En reaktion där den utsatta blir paralyserad och ”stänger av”. Att kunna göra motstånd är alltså inte en möjlighet i de allra flesta fall.

5. Med en samtyckeslag måste man ha ett kontrakt innan sex

Med förslaget till en samtyckeslag som skulle innebära att det uttryckligen måste finnas samtycke vid sex har många uttryckt oro över att det kommer innebära att man måste ha ett påskrivet kontrakt för att ha sex. Det tillbakavisar Fatta och ordförande Elin Sundin.

– Det är en skröna som har uppstått och det är absolut inte sant. Det är helt enkelt en dialog som krävs och allt annat än ett ja är ett nej. Det måste komma till uttryck i den sexuella situationen om det finns samtycke. Om man inte vet om den andra vill ha sex eller om man är osäker så frågar man. Om det är passivt är det inte ett aktivt deltagande från den andra parten, säger Elin Sundin.

– Det är alltså inte fråga om ett kontrakt, utan bara att alla parter deltar frivilligt. Vilket ju faktiskt kan tyckas självklart att den en har sex med också vill. En samtyckeslag kommer medföra att lagen motsvarar verkligheten, nämligen att samtycket är vad som skiljer sex från övergrepp, säger Olivia Björklund Dahlgren, vice ordförande i Fatta.

Av: Emma Thimgren

 

Fatta hyr ut två kontorsplatser!

Fatta är en förening som arbetar mot sexuellt våld och för samtycke i lagstiftning och praktik. Vi är en ideell förening med två anställda och ett hundratal aktivister. Vi hyr ut två platser omgående.

Vilka söker vi?
Vi söker en liten förening eller fristående personer som delar Fattas värderingar. Kontorsplatserna är skrivbord för två personer, men flera som jobbar skiftande går också bra.

Om lokalen
Lokalen består av kontorsrum, mötesrum, toalett samt kök med matlagningsmöjligheter. Alla rum är gemensamma, mötesrummet bokas vid behov. Där finns också en soffa som kan användas till vila. Lokalen blev upprustad och renoverad när Fatta flyttade in för två år sedan. Den ligger i ett gårdshus på en fin och ljus innergård på Fleminggatan i Stockholm.

Vad ingår?
De två kontorsplatserna har höj- och sänkbara skrivbord och stolar. Internet och användning av skrivare och kopiator ingår.

Hyra
Hyran är 3000 kr per plats.

Intresserad?
Mejla Mario på mario@fatta.nu för att boka tid för besök.

Fattapodden träffar Cleo och Ida Östensson

Fattapodden spelade in live på Fattas efterfest till föreställningen ”FATTA! med Cleo och Juck”, som produceras av Riksteatern. Fattapoddens Thomasine Boris-Möller intervjuar artisten Nathalie ”Cleo” Missaoui och Ida Östensson från Make Equal på Södra teatern i Stockholm, med publik från föreställningen. Vi pratar om hur det gick till när de grundade Fatta, om reaktioner och starka händelser som hänt på vägen, om kvällens föreställning, om långsiktigt engagemang och om utmaningarna vi har framför oss. Ett peppigt avsnitt om att ta fighten tillsammans!

Programledare: Thomasine Boris-Möller
Klippare: Daniel Säfström

Mer info om föreställningen ”FATTA! med Cleo och Juck” hittar här