5 myter om våldtäkt

Föreställningarna om våldtäkt är många och svåra att bli av med. Fatta genomskådar de vanligaste myterna om våldtäkt på Källkritikens dag.

 

1. Det begås flest våldtäkter i Sverige

Kollar man på statistiken som förs av European Sourcebook begås det tre gånger så många våldtäkter i Sverige som i övriga Europa. Men betyder det verkligen att det begås fler våldtäkter i Sverige? Nej. Det finns en rad anledningar till att statistiken ser ut som den gör. Faktorer som hur statistik förs och vad som räknas som en våldtäkt spelar stor roll, skriver forskaren Hanns von Hofer i sin artikel Crime Statistics as Constructs: The Case of Swedish Rape Statistics. I Sverige räknas till exempel många brott in i begreppet våldtäkt. Här ses det också som brottsligt om övergreppet sker inom äktenskap, om personen är full eller om personen varit helt oförmögen till att göra motstånd. Andra faktorer som spelar roll är om rapportering av våldtäkt uppmanas och om de utsatta själva vet att det är en våldtäkt de blivit utsatta för, skriver Lisa A. Paul med flera i sin forskning Does Encouragement by Others Increase Rape Reporting? Findings from a National Sample of Women.

2. Antalet våldtäkter har stigit i samband med ökad invandring

Brottsförebyggande rådet för inte statistik över etnicitet, det finns alltså ingen grund för detta påstående. Att antalet våldtäkter ser ut att öka i statistiken bör istället ses i relation till en rad andra faktorer, som att fler anmäler och att fler brott rubriceras som våldtäkt.

3. Många anmälningar som görs är falska

En vanlig uppfattning är att en stor del av de våldtäkter som anmäls inte ägt rum och att många blir felaktigt anklagade. Att anmäla någon för våldtäkt utan grund är dock mycket ovanligt. En tidigare studie visar att de falska anmälningarna endast utgör runt 2 procent. Utöver det beräknas 5 procent vara felaktiga, vilket innebär att någonting kan ha hänt, men inte det som står i anmälan. Det är dessutom många fall som aldrig leder till en dom. Enligt Brå är det endast 11 procent av de anmälda våldtäkterna 2016 som personuppklarades och 8 procent av anmälningarna avskrevs direkt. En process där få fälls och där anmälningar skrivs av direkt bidrar till en ovilja att anmäla. Det i sig kan ju anses göra det osannolikt att någon skulle vilja anmäla oskyldiga.

4. Alla kan göra motstånd

Ett annat missförstånd är att om den utsatta inte gjort fysiskt motstånd så kan det inte räknas som en våldtäkt. Studien Consequences of rape, injuries, posttraumatic stress, and neuroendocrinological changes, som gjorts på Södersjukhusets akutmottagning för våldtagna i Stockholm av Anna Tiihonen Möller, Hans Peter Söndergaard och Lotti Helström, visar dock att 7 av 10 utsatta får en så kallad frysreaktion. En reaktion där den utsatta blir paralyserad och ”stänger av”. Att kunna göra motstånd är alltså inte en möjlighet i de allra flesta fall.

5. Med en samtyckeslag måste man ha ett kontrakt innan sex

Med förslaget till en samtyckeslag som skulle innebära att det uttryckligen måste finnas samtycke vid sex har många uttryckt oro över att det kommer innebära att man måste ha ett påskrivet kontrakt för att ha sex. Det tillbakavisar Fatta och ordförande Elin Sundin.

– Det är en skröna som har uppstått och det är absolut inte sant. Det är helt enkelt en dialog som krävs och allt annat än ett ja är ett nej. Det måste komma till uttryck i den sexuella situationen om det finns samtycke. Om man inte vet om den andra vill ha sex eller om man är osäker så frågar man. Om det är passivt är det inte ett aktivt deltagande från den andra parten, säger Elin Sundin.

– Det är alltså inte fråga om ett kontrakt, utan bara att alla parter deltar frivilligt. Vilket ju faktiskt kan tyckas självklart att den en har sex med också vill. En samtyckeslag kommer medföra att lagen motsvarar verkligheten, nämligen att samtycket är vad som skiljer sex från övergrepp, säger Olivia Björklund Dahlgren, vice ordförande i Fatta.

Av: Emma Thimgren